Tillbaks till dåtid, inte det roligaste...
Har unnat mig sovmorgon både lördag och söndag, samt tidiga kvällar hela helgen. Ärligt talat har det nog gjort susen, känner igen mig själv igen. Blev lite orolig tidigare i veckan... När det näst intill blev natt svart och hamnade i samma tankar och fick samma känslor som jag hade för ett antal år sedan. Jag kan lova att det är mycket som har hänt som jag egentligen inte vill tänka på, vill mest bara förtränga en del av historien. Men det är tyvärr uppenbart att det inte alltid går.
Det är nog bara att acceptera läget, inse att det alltid kommer att finnas kvar där bak i ryggsäcken. Måste nog tillåta mig själv att sörja vissa delar av livet, men inte vända det inåt och sluta mig som en mussla. Det är nog viktigt att tillåta sig det ett tag, dock inte förlänge bara!
Tycker att det egentligen är ganska fantastiskt att jag har tagit mig igenom allt som varit, än om det varit med nöd & näppe ibland... Så sitter jag faktiskt här framför datorn alldeles levande idag, samtidigt som jag blivit betydligt starkare med åren. Och hanterar vissa saker betydligt bättre, samt att jag har hittat ett sätt att leva med bagaget.
