envisodum

Gårdagen blev inte alls som jag hade hoppats på, alltså bättre än måndagen. Med facit i hand blev det en dag som var sju resor värre.

Många jobbiga samtal (till slut fick jag rakt ont i magen så fort det ringde), efter ett inte allt för trevligt samtal så brast det för mig. Tårarna bara började forsa och länge höll det på, fick helt enkelt inte stopp på eländet.

Inte gjorde det saken bättre av att jag inte fått behålla maten, inte sovit ordentligt på ett par dagar och när det känns som att kroppen ska gå sönder av all smärta. Till slut går det inte längre, även jag har en gräns!

Så jag kan väll säga som så, att det känns fruktansvärt skönt att jag har min lediga dag idag, den behövdes verkligen. Synd bara att den inte kom någon dag tidigare, så hade gårdagens händelser inte behövt hända.

Känner mig betydligt piggare idag, har orkat stöka på här hemma. Så nu har jag lyckats packat ner ljusstakarna i alla fall. Bara julgardiner och lite annat som är kvar, men tids nog får jag nog göra det också. För det lär väll inte vara någon som kommer och tar det jobbet för mig?!

Har även lyckats ta mig igenom ett lätt träningspass på 30 minuter, så nu rinner svetten. Ska bli skönt med en dusch!

Känner mig lite nervös, sitter och väntar på att läkarn ska ringa för att meddela mig provsvaren. På ett vis vore det så himla skönt om åtminstonde något av alla prov kunde visa något, så att man kan få en liten liten förklaring i alla fall. Men jag vågar inte riktigt hoppas på det, känns som jag skulle bli alldeles för besviken om inte något av proven visade något!

Hur ska man ligga under en sådan natt som varit en ren och skär plåga rakt igenom? Skiten som kom igår verkar inte riktigt vilja gå över än, inte så lågt ögat och känseln kan nå i alla fall. Har beslutat mig för att stanna hemma idag, det är absolut inte värt att sätta sig bilen och riskera både mitt & andras liv bara för att komma till jobbet. Än om jag tycker att det är riktigt roligt att jobba och jag trivs numera riktigt bra på jobbet nu igen, vilket känns helt underbart.

Är så glad för att jag klarade av "häxan", stod ut, ställde krav, sa ifrån och att jag äntligen åter igen får trivas på jobbet!

Idag har det varit en konstig dag!

Suttit i många samtal & en del av dem har varit långa samtal, det har bland annat diskuterats en massa tråkigheter.

Kände vid lunch tid att det inte riktigt var någon bra dag med maskineriet och en tag innan jag skulle göra kväll för att åka hem blev jag alldeles konstig... En fruktansvärd smärta i både nacke och rygg, en smärta som inte riktigt går att förklara. Men minsta lilla rörelse var en ren tortyr och det strålade ut i både ben och armar, samtidigt som jag blev alldeles borta i huvudet och benen som inte riktigt ville bära.

Så det var bara till att försöka ta sig till en stol och sätta sig för att lista ut hur jag skulle lösa situationen, samtidigt som jag ringde sambon för att höra vart de var. Och som tur var så svängde Per in så att jag kunde få en privatchaufför, så att jag kunde ta mig hem för att ta en dunderkur och bädda ner mig. Som tur har kuren äntligen börjat lindrat smärtorna men det är knappt att jag orkar hålla upp ryggen och nacken.

Hoppas verkligen att jag hinner bli bättre tills imorgon så att jag kan bege mig till jobbet!

Pssst... Hade egentligen tänkt visa er ett gäng bilder ikväll men jag tror det får bli en annan dag när jag har mer krafter. 

Som jag skrev tidigare så hade vi en skovisning på skolan idag, det var jobi som stod för den. Kan lova att det verkligen kändes att det var en helt annan kvalité än vad man är van att gå med. Jag passade på att slå till på 2 par direkt, vilket landade på 1 698 kronor men det kan det väll vara värt?! Hoppas att leveransen går snabbt.

Fick även ett tips från Moa idag, om en hemsida (www.girafofsweden.se). Det är en tjej som lever med en whiplaschskada som har tagit fram bland annat en krage, som jag klickade hem för att prova. Så håll tummarna för att den även kan hjälpa mig i min vardag! Väntar med spänning på den...

Jag säger det igen, vilket flyt jag haft hittills i år!
 Det gick bättre än förväntat hos tandläkaren, jag slapp rotfyllningen.

Hon började med att testa om jag kände pirrningar eller smärta i tanden, blev lite nervös eftersom jag inte kände något vid de första försöken men tillslut så kände jag litegrann på två ställen. Det var ett tecken på att tanden levde, så då kunde hon bara laga det enorma hålet.

Så efter ca 1 500 kr mindre är min mun i gott skick igen, tror att jag lyckades drar ner på kostnaden när jaag avstod bedövningen. Och det gick hur som helst, trodde att det skulle göra ont. Men kände endast vid enstaka tillfällen att det gjorde en aningen ont, inte mycket att orda om eller ta bedövning för.

Det känns fruktansvärt ovant med tanden som är hel och ingen vass kant som "skär" i tungan nu och då.

Igår besökte jag tandhygenisten, blev riktigt överraskad. Hon tyckte att det såg bra ut för att vara så länge sedan jag besökte tandvården, hon meddelade även att jag hade haft tur med tanke på hur många lagningar jag gjort i mina tidigare år.

Dommen: En hel del tandsten (men de har väll de flesta), en tand som hon blev rådvill på (så vi avvaktar tandläkarens dom) och en riktig elaking. Hålet behöver mest troligtvis rotfyllas, så i så fall blir det väll i flera steg och fler besök. Eftersom hon tyckte att detta skulle behövas åtgärdas ganska omgående så fick jag tid redan idag, så idag lär jag väll få veta hur vi går vidare. Och det bästa utav allt är att jag fick den tandläkare jag blivit tipsad om, hon som ska vara så bra och försiktig.

Efter besöket hos folktandvården blev jag så fruktansvärt trött, en trött ett nockade mig totalt. En trötthet som slår mig lite nu & då, kan sova hur länge och hur mycket som helst. Lite svårt att förstå denna trötthet för dem som inte är i samma situation, men förhoppningsvis kan jag snart få en förklaring till den. Så igår kväll blev det endast middag innan jag kastade omkull mig på sängen, där jag somnade. Vaknade till vid 20.30 så då var det bara till att borsta tänderna, för att sedan somna om igen.

Nu... Ny dag & ny tag!  

Nu har jag äntligen lyckats ta tag i att spola mina öron med revaxör, så nu hoppas jag det blir någon bättring!

De har klagat på mig på jobbet att jag hör så fruktansvärt dåligt och tjatat på mig länge att jag borde rengöra dem, så nu kanske de blir nöjda.

Ibland kan det bli så himla tokigt när man hör fel, men tur att man oftast kan skratta åt de sen. Det var som när det ringde en kvinna och ville prata med chen min och jag frågade minst 3 gånger vad hennes efternamn var, jag hörde Sorkelsson och tyckte att det kunde väll inte stämma. Men tillslut vågade inte fråga en gång till så jag skrev förnamnet, efternamnet och telefonnumret till denna människa på en lapp till chefen. När jag lämnade ifrån mig lappen så började chefen skratta och informerade mig om att hon inte hette Sorkelsson, utan Torkelsson.

Det är blandade känslor efter läkarbesöket. Känns inte riktigt som att vi kommit framåt, men skulle i alla fall få ta 33 prover nu på torsdag. Får väll vänta och se om det visar något och om jag får mer hjälp så att det känns som att vi kommer framåt.

Den här migränsprayen skulle jag tydligen inte använda, händer det samma sak (huvudvärk, suddig syn/syn bortfall och tillfällig "halvsides förlamning") igen och oftare så tyckte han att vi skulle ta en ny magnetröntgen istället.

Skulle trappa ner med tabletten som jag inte tycker fungerar, fick ingen annan att prova för att testa om signalerna till hjärna går att lura. Däremot skrev han ut ännu mer av de starkaste (trots att han skrev ut dem i fredags) och alvedon, känns lite skrämmande. Tur man inte är självmordsbenägen.

Visst är det bra att de skriver ut tabletter om man verkligen behöver dem, men nu frågade jag faktiskt efter om vi kunde se om vi kunde hitta en annan medicin som inte är lika stark & beroendeframkallande som den jag har. Tycker det är bättre att prova andra alternativ före man väljer min nuvarande tablett, speciellt eftersom jag är så pass ung!

För ung?!
Fick även höra varför jag inte fått komma till någon som är specialist på mediciner, jag är för ung för smärtstillande. Har ni hört något så dumt?

Visst är jag ung, men det har visat sig efter dessa år att jag inte klarar mig utan smärtlindring. Det borde väll snarare vara viktigare att få träffa en specialist när man är ung, så att man kanske får rätt behandling/mediciner!

För ung för smärtstillande, vad gör de när de skriver ut de här starkare åt mig gång på gång?! Det är väll också smärtstillande. Nej, jag får inte detta att gå ihop.

Får nog vänta på provsvaren innan jag kan komma fram till om denna läkare kan hjälpa mig vidare!

Natten har bestått av ett ständigt kräkande, inte magsjuka som de flesta tänker på. Eftersom jag med all säkerhet kunde säga att det berodde på smärtorna i nacken/tabletterna mot smärtorna så begav jag mig till jobbet i morse trots tröttheten som bor i kroppen.

Hade behövt en lugn dag idag, känns det som men jag fick en rätt så stressig dag. Därför beslutade jag mig för att jag tar lite sovmorgon imorgon, jag orkar inte åka till jobbet före läkarbesöket som är vid 10.30. Och för det andra så känns det rätt meningslöst att åka till jobbet om jag skulle börja 09.40, hinner ju inte mer än börja så ska jag stoppa in mig i bilen för att åka iväg igen.

Ännu mer vila efter gör nog susen efter fredagens insatts! Har inte lyckats återhämta mig än, är däremot förvånade över att jag är på benen idag. Kanske är för att jag absolut inte har gjort någonting sedan jag kom hem från jobbet i fredags.

Känns i alla fall riktigt skönt att ha fått diskutera situationen som blev med ansvariga och som många andra gånger visade det, att det är brist på kommunikationen mellan olika "enheter"!

Igår var vi bort bjudna på middag hos svärmor, även hennes syster m. familj, Tony och A´s kille var där. Det blev en lång kväll för alla andra förutom jag, jag som var tvungen att åka hem direkt efter maten. Det känns inte så himla kul att umgås med folk när maskineriet värker och smärtar som jag vet inte vad. Och inte blev det direkt bättre av att man knappt sovit under ett gäng nätter.

Men tack och lov så fungerade nässprayen mot huvudvärken igår, en migrän spray som jag aldrig testat tidigare. Och det vore väll himla bra om en del av mina besvär bara beror på migrän (förstår mig rätt). Migrän är väll inte det roligaste och lättsammaste man kan ha, men jämfört med vart mina tankar och funderingar efter de senaste åren har vandrat iväg så är inte migrän hela värden! Så nu hoppas jag att det kanske kan visa sig att en del bekymmer bevisar att det är migrän och ingenting annat!

Det känns som jag haft ett bra flyt sedan vi gick in på 2011, hoppas bara att fortsättningen också blir någorlunda bra. Bättre än de senaste åren, det är väll inte för mycket att önska/begära?!

Nästan det första jag gjorde i måndags var att ringa vårdcentralen för att boka en tid med läkarn, eftersom jag måste förnya en del recept, byta mediciner och diskutera några prover m.m. Hon som ringde upp mig var trevlig och hjälpsam, annat jämfört med de andra gångerna jag har ringt. Då har man nästan fått bråka sig till en tid och den i andra änden har varit både sur och otrevlig. Hur som helst så fick jag en tid relativt snabbt, så nu är det bara att vänta och se vad som händer till veckan. Det negativa med läkarbesöket så snabbt är väll att min ordinarie läkare är tjänstledig, det gillas inte! Men jag får ta det som det är denna gång, för nu måste jag ta tag i medicinbytet bland annat.

Sen ringde en kille från Kontorsvaruhuset i stan för att bestäma en tid för att titta på min arm till datorn som inte fungerar, vilket sliter oerhört mycket på kroppen. Och han kunde komma redan idag, så då byte jag ledig dag. Så nu hoppas jag verkligen att det händer något, för jag vill få min arbetssituation att fungera! Får jag inte det är jag snart rädd att man inte fixar jobba...

Och igår tog jag tag i att ringa folktandvården i Bredbyn, har ju haft så ont i munnen i ca 1/2 år nu. Tänkte att jag skulle ringa och kolla om tandläkarna i Bredbyn tog i mot några nya patienter nu, för några/något år sedan så gjorde de inte det eftersom det tydligen hade för få tandläkare och för många patienter. Hur som helst så skulle jag få träffa en tandhygenist i Bredbyn den 17 januari, sen blir det väll några besök till och ett par 1000-lappar fattigare.

Har ju inte varit hos tandläkarn sen man blev tvungen att betala, bara för att jag blev så fruktansvärt arg på min tandläkare som för övrigt var rätt så hårdhänt också. Vilket inte gör saken direkt bättre! Sen har jag väll egentligen haft ganska lätt för att få hål och äter dessutom en massa tabletter & kräks vilket inte är speciellt bra för tänderna... Så det är väll bäst att ta tag i det nu, än fast det lär kosta skjortan!?

Har precis kommit hem efter en sparktur till svärmor, där det togs en kaffepaus. Hemvägen kändes betydligt längre än väg dit, konstigt det där! Hur går det ihop?

Det var hur som helst ganska skönt att vara ute i den friska luften, dagens motionspass avklarat. Nu är det nog bara till att vila resten av dagen/kvällen.

Denna förbannade kylan är då verkligen ingen höjdare för mig, har en riktig skit dag. Det värker som aldrig förr, vet snart inte vart man ska ta vägen!

Och inte känns det bättre av att man ska bege sig till svärmor, dit vi är bjudna ikväll på god mat och för att träffa sambons gudföräldrar. Nej, det får nog bli en tidig kväll för min del. Känner inte alls för att träffa någon när jag mår så här.

Snart är det äntligen fredag, det känns verkligen som det behövs! Smärtorna som började förra torsdagen har blivit aningens bättre, men ack vad det tar på krafterna. Har inte fått sova så mycket de här två senaste veckorna pga smärtorna, som gjort att jag vaknat ofta och gjort så att jag måste fylla på kroppen med tabletter på natten/tidig morgon. Så helgen är efterlängtad, men är fruktansvärt glad för att jag kunnat vara på jobbet denna vecka.

Det är en massa snälla änglar utan vingar som hjälpt mig både med det ena & det andra på jobbet, så att det har gått vägen. Vad skulle man göra utan alla dessa snälla personer som man har runt omkring sig?! 

Blev så fruktansvärt glad idag när jag lyckades ta mig till jobbet i morse och att det kändes bättre i kroppen, men den glädjen varade inte länge...

För när jag var på väg in till personalrummet så small det till samtidigt som det kom fruktansvärda huggsmärtor i både ryggen och nacken, en smärta som är svår att beskriva och som går ut i både armar och ben. Jag var knappt till att gå och blev blek som ett spöke, det är ofta jag klarar av att inte visa att jag har ont men idag gick det inte. Det syntes på långa vägar och jag klarade inte riktigt av att stå i mot tårarna som ville tränga fram trots allt folk.

Så det var bara till att packa ihop och åka hem strax efter lunch, *suck*. Blir så ledsen och besviken på kroppen!

Känner mig knäckt, men det är väll priset som jag får betala för att jag legat i lite! Så hur som haver så händer det väldigt lite här för tillfället, jobbar och åker sedan raka vägen hem och lägger mig.  Vi får väll se hur länge det håller i sig... Hoppas på att man blir lite piggare snart!

Jaha, kan konstatera så här på måndags förmiddagen att mina planer inte gick vägen denna gång. I och för sig något som man inte kan styra allt för mycket...

Var ganska förkyld redan i början av förra veckan, men bet ihop och tog mig igenom arbetsveckan. Kanske tack vare tabletterna, det är inte lätt att veta. Och när fredagen äntligen kom så tänkte jag att jag skulle hinna tillfriskna tills på måndag (idag alltså), men ack så fel jag skulle ha. Känns som förkylningen bara blivit värre & värre, så jag tog förnuftet i fånga och sjukanmälde mig idag för att bara ligga hemma i sjuksängen som en klubbad säl.

Det finns dock en sak som måste göras idag, först och främst ringa tilll Apoteket för att höra om receptet på fler dunder tabletter har kommit  in och sedan förhoppningsvis hämta dem.

Försöker att få något gjort, men det går trögt. Gräddat kakorna som jag gjorde igår, packeterat dem tryck 40 st servetter och handlat. Har hunnit på tok för lite idag och tiden börjar på att sina!

Men det går tyvärr inte att påverka dagsläget, så jag tror jag tar och bäddar ner mig i sjuksängen istället för att ens försöka få något gjort. Det gör nog minst skada och har jag tur så blir jag kanske kry fortare...