Ické som nické, det var en envis rackaré!
Denna helg har man verkligen känt att man levt, trodde att det skulle ge med sig när jag avstod städningen igår. Men ické som nické, det har fortsatt på samma visa idag.
Lyckades ta mig på jobbet trots att maskineriet inte riktigt fungera som det ska, tänkte att det skulle gå vägen eftersom eleverna har lov. Så då är det relativt lugnt, man kan ta tag i sådant som bara blivit liggande. Man får helt enkelt jobba undan lite i en lämplig takt.
Men det blev bara värre och värre i kroppen så strax före 12 bestämde jag mig för att åka hem, medans jag åtminstonde kunde ta mig hem själv. Väl hemma när jag skulle ta en laddning tabletter så inser jag att jag missat att hämta ut mer alvedon, men som tur var så hade jag så att jag klarade mig just då. Så det vara bara att kontakta Anny som fick agera färdtjänst till Therese 90 år, vilket gick väldigt lättsamt och smidigt så nu har jag så att jag klarar mig ett tag till.
